"Investerar man sitt kapital på börsen, inverkar omvärldens förtroende för de företag som man har köpt sina aktier inom. Har man köpt andelar i en fond, sprider man ut riskerna på fler företags aktier. Man kan även spara sitt kapital i räntefonder, som då följer räntan på aktiemarknaden."
För att skydda sig mot alltför stora individuella fluktuationer finns säkrare investeringar såsom obligationsköp, voucher, warranter och så kallade strukturerade produkter, som till exempel hedgefonder, då man blandar olika produkter till en enda och som ska säkra kapitalet som man har investerat. Det som produkterna på börsen mest påverkas av, är den allmänna konjunktur som råder i det land, eller region, där man har valt att placera sitt kapital.
Det kännetecknar en högkonjunktur
Enkelt förklarat kan man säga att en högkonjunktur innebär att man upplever "goda tider", enligt Wikipedia. Människorna i arbetsför ålder har arbete. Ekonomin är god. Staten får in skatter på arbete, till exempel, i Sverige. Sedan satsar staten på investeringar inom infrastruktur, digitalisering av olika myndigheter som i sin tur genererar mer arbete som människor kan arbeta med, som i sin tur ger fortsatta inkomna skatter till stat och kommun, och så vidare. Detta är en stor förenkling av en rad av komplexa händelser som sker i ett land, eller regioner som påverkar konjunkturen. Det finns forskare som ägnar livstider åt att forska och förklara vad som åstadkommer en högkonjunktur, likväl som en lågkonjunktur.
Så fungerar en lågkonjunktur
Lika enkelt och kort förklarat fungerar även en lågkonjunktur, men på motsatt sätt. Företagen får mindre uppdrag, för att något eller flera andra företag inte får in uppdrag, kanske på grund av minskad efterfrågan. Människor kan komma att konsumera mindre om de är rädda för att de ska förlora sina arbeten, vilket ger en rad negativa händelser i en nedåtgående spiral. Om människor konsumerar mindre, påverkar det företagen, som inte ser möjligheter att producera så mycket och drar in på produktionen.
De som är anställda på företagen blir kanske av med sina arbeten om företagen drar ner på sin produktion. Staten och kommunerna får in mindre medel (via skatterna) som i sin tur drar åt svångremmen och inte investerar lika mycket i sin tur på olika samhällsfunktioner, vilket i sin tur leder till att färre får arbeten och då konsumerar mindre, och så vidare.
Konjunkturcykeln påvekar oss alla
Allt hänger ihop i en samhällsekonomi på ett nationellt plan. När det kommer till sparande, brukar det vara det första som människor drar in på, om den egna ekonomin blir sämre. När människor inte sparar, eller investerar i aktier, fonder eller obligationer eller i bankkonton, får heller inte företagen lika stort handlingsutrymme, och det påverkar aktieutdelningarna.
Är man då i en sådan sits, att man har ett kapital trots konjunktursvängningar kan man behöva planera för hur man ändå kan rädda sitt kapital och inte behöver förlora det på börsen, kanske man bör flytta kapitalet till ett säkrare sparande, i andra länder. Då kan man behöva hjälp av en finansiell rådgivare, som förstår sig på konjunkturväxlingar på en global marknad.
Andra inlägg
- Investera i kristider - vad är viktigt att tänka på?
- Hitta de bästa läkemedelsfonderna
- Fördelar med en diversifierad aktieportfölj
- Långsiktigt sparande för barn - de bästa alternativen
- Investera i fastigheter eller aktier - en jämförelse
- Hur fungerar ett investeringssparkonto?
- Hur fungerar stiftelser? Ekonomi, regler, avkastning
- Vad gör en trader?
- Lägga om bolån – så fungerar det